Om

Denna bloggen handlar om mig, Stefan Svallhed, en 40-åring som i februari 2014 fick diagnosen primär skleroserande cholangit, PSC, som är en autoimmun, kronisk sjukdom i gallgångarna som det inte går att bota på annat sätt än med en levertransplantation. Våren 2015 var alla undersökningar klara för att en utredning om levertransplantation kunde göras på Sahlgrenska i Göteborg och från 2 april 2015 är jag uppsatt på väntelistan för att få en ny lever. Jag beskriver nu hur mina tankar och funderingar går medan jag väntar på att de ska hitta någon lämplig donator samtidigt som jag redogör för hur jag mår, både fysiskt och psykiskt. När väntan på samtalet är över och operationen är klar kommer jag gå över till att skriva om återhämtningen efter och slutligen om målet att åka ett tredje Vasalopp och glida i mål i Mora.

Kontaktformulär

Visar inlägg från maj 2017

Tillbaka till bloggens startsida

Avslutat hos kuratorn

Det var fullt upp igår också med att bära ut bord och stolar till släpet, för att idag köra de till återvinningen idag på morgonen, på jobbet vad jag kvar eftersom jag träffade föräldrarna till de barn jag ska ha nästa läsår. Det var några känningar där. 👍😃
Sedan hem för kvällsmat och familjetid för att sedan komma i säng. 

Idag börjar jag känna att det varit mycket de senaste dagarna men ändå på ett annat sätt än senast, jag är mer vanligt sömnig än så där sjukligt tung och det ser jag som positivt. 
Efter att ha varit och slängt bord och stolar var det dags att åka till kuratorn och det var lika givande som vanligt. Bl.a. peppade hon mig att fortsätta sprida behovet av att fler ska ta ställning för organdonation. Att det blir av att jag föreläser på gymnasieskolorna här i Kalmar för elverna som fyllt 18 som jag sa till henne att jag vill göra. Hon tror att, med min erfarenhet jag fått i och med det jag gått igenom tillsammans med att jag kan prata inför folk borde göra att många tar ställning. 
Skulle det dessutom gå att få ihop så att både jag och min hjälteängels sambo kan göra det tillsammans blir det ännu bättre. Kuratorn fick läsa hennes fina inlägg hon skrev här på bloggen för ett tag sedan och det var efter det hon sa att vi skulle göra det tillsammans. Det är ofta vi hör om de som blivit transplanterade men inte alls ofta från anhöriga till de som donerat. 

Detta var bara en sak vi pratade om, vi behandlade jobb, träning, familj, vardag och levervärden också men vi kom fram till att jag inte behöver mer hjälp från henne längre. Skulle jag behöva det längre fram är det bara att höra av sig. Känns skönt att veta. Hon vill att jag skickar ett mail emellanåt och berättar hur det går för mig. Det ska jag absolut göra, när jag klarar olika slags mål eller milstolpar ska jag skicka till henne. 

Nu är det dags att åka till jobbet för dagens fyra timmar. Det blir till att stanna idag också för ikväll ska vi ha personalmiddag med hela skolan. Det ska bli trevligt. 
Imorgon förmiddag blir det nog till att vila. 

Halverade levervärden mm

Idag har det varit en fulltecknad dag!
På morgonen/förmiddagen kom jag ut på en runda med rullskidorna och denna gång gick det ännu bättre än förra. Trots motvind ut häll jag ett bra tempo och i en liten uppförsbacke innan svängen mot Malkars klarade jag idag att staka uppför den. Det har jag inte gjort innan. Motlutet vis Malkars var väl lika jobbig som tidigare MEN en stor skillnad mot tidigare gånger var att jag efter den orkade börja staka igen så jag höll mycket bättre tempo därifrån och hem än innan. Jag tyckte det kändes som om pulsen gick ner men enligt klockan gjorde den inte det. Den känslan jag hade kanske kommer av att jag börjar vänja mig igen med att fortsätta köra även vid hög puls?
 

När jag kom hem ringde jag till mag o tarm och frågade om svaren på proverna jag tog i onsdags. Hon rabblade upp siffrorna från gången innan och de från i onsdags och för samtliga kan sägas att de ligger något över normalgränserna men att de i stort sätt har halverats från gången innan. Skönt!! 👍😃

Hon hade dock inget svar på vad dessa svängande värden kan bero på. När jag frågade om varför det är så viktigt att de inte är för höga, vad jag riskerar med att leva med för häga värden svarade hon att när de är höga indikerar det att något i levern inte fungerar som det ska och att det då är viktigt att ta reda på vad det är. Det sa inte så mycket men vi kom fram till att jag ska upp detta vid läkarbesöket nästa torsdag. 

Efter att ha ätit lunch cyklade jag till Hansa för att ta bussen till jobbet. 

Första gången jag hade medvind när jag cyklar dit så det gick väldigt lätt, inget jobbigt alls. 

På jobbet var allt också bra och sedan tog jag bussen över bron för att cykla hem igen. 

 

Vinden måste ha vridit sig lite under de fyra timmarna på jobbet för mestadels hade jag sidvind på hemvägen. Nu började dagens aktiviteter ta ut sin rätt och jag blev trött. Särskilt i låren, där det brände ganska rejält på slutet. 

Efter middagen skjutsade jag barnen till teatern respektive stallet innan jag styrde kosan mot Malkars inne i stan för att göra en kroppsmätning. Jag fick ställa mig på en våg och hålla i handtag så skickade maskinen tydligen en svag ström genom mig och genom detta fick vågen/datorn ut hur mycket muskler, fett och vätska jag har i mig. Om jag ska sammanfatta alla siffrorna så har jag mer muskler än normalt och mycket mer fett än normalt. Inga större överraskningar. Den siffra som bekymrar mig lite var den som visar hur mycket "invärtes fett" jag har, det fett som ligger runt organen. Det var också oroväckande högt. Jag fick se skillnad på höger vänster vad gäller musklerna men det var jämt fördelat, fettet var också jämt fördelat men en topp runt buken. Inga överraskningar, det ser jag med blotta ögat... Det var intressant att få dessa siffror och jag vill göra en ny sådan här när jag tränat mer och förhoppningsvis gått ner några kilon. 

Jag sitter och skriver detta i bilen för det va ingen idé att åka hem mellan detta så nu ska jag hämta barnen vid respektive aktivitet. 

I natt sover jag nog gott! 😴😴


När verkligheten blir sagolik

Efter att ha bockat av ett mål jag haft länge igår när jag kunde leka med bollen. Idag kan jag bocka av ett mål till jag haft i flera år, nämligen cykla till guldfågeln arena och titta på Kalmar FF. Isak och jag tog cyklarna i solskenet och cyklade dit och såg kff vinna mot Sundsvall med enkla 3-0. Första halvlek var riktigt bra och när första Sundsvallstormen i andra halvlek bedarrat spelade de av andra halvlek kontrollerat och stabilt. 
 

När vi kom hem testade Isak att lägga bakpulver och vatten i ett kinderägg men det "sprängdes" inte så han gick vidare till Coca-Cola light och mentos men det gick inte som önskat det heller så han stoppade i några mentos i Cola-flaskan.

Nu har vi spelat lite FIFA på Xbox. Isak och jag har haft en bra eftermiddag! 

På förmiddagen var mamma, syrran och jag på Pinchos och firade mors dag lite för tidigt. 

Isak och jag sjöng en bit på Robban Brobergs "När verkligheten blir sagolik" på cykeln på väg till GFA när detta var ett mål jag haft kom upp i vårt samtal. Det var häftigt. 

Jag försöker ta till mig rådet jag fick häromdagen att inte tänka på att mina levervärden är höga utan bara leva och ha kul. De två senaste dagarna har jag verkligen lyckats! Tack för rådet. ❤️

Lekte fotboll

När jag slutade jobbet idag kom familjen och hämtade mig så åkte vi vidare till kompisar vi inte varit hos på väldigt länge nu. 
Efter god middag stannade vi ute och där låg den, helt ensam i det gröna inbjudande gräset. 
Bollen. 
Den låg där och bara väntade på att bli sparkad på. Min längtan efter att få leka med bollen gick inte att motstå så jag och pappan i familjen vi hälsade på bjöd bollen på några fina sparkar. 

Trots att jag inte rört en fotboll på några år nu kom jag ihåg hur man gör. Den kommande volleyn på bilden borrade upp sig i krysset så vi fick bända loss bollen. Nja, inte riktigt kanske men det var fantastiskt kul att få "joxa med trasan" igen. 

Nu får eleverna se upp när vi lärare ska möta de sista veckan i skolan!! ⚽️⚽️⚽️

När skymningen kom gick vi vuxna in och spelade tv-spel, det känns verkligen som jag blivit barn på nytt. Ytterligare ett fint tillfälle då tacksamheten för min andra chans till livet sköljer över mig❣️💕

Tack för en trevlig kväll med god mat och härligt sällskap! 🍔⚽️🏆🏎

4,37min/km

Efter att ha jobbat förmiddag idag istället för eftermiddag pga att vi fick information om planerna för nästa läsår då. Mina farhågor om att bli resurs i klassen istället för fritidspedagog visade sig vara obefogade. Klassläraren och jag kommer dela på klassen så jag får halvklass och kan undervisa fritidspedagogiskt eleverna det som de lär sig teoretiskt i klassrummet med läraren. Skönt. Kan eventuellt bli så att jag blir ansvarig för ett ämne också men inte så länge jag jobbar deltid. 

Nu när eftermiddagen blev fri passade jag på att köra ett varv till på min 6km-rullskidsrunda. Allt kändes toppen tills jag kom till svängen vid Malkars och följande uppförsbacke. Pulsen gick upp till 173 och den sjönk inte efter det utan när jag kom hem låg den på 177. Drygt tio minuter i den "röda zonen". 
 

Som bäst har jag legat på en kilometertid på 5:02 så detta var en riktigt stor förbättring. 

Det här med de höjda levervärdena var inget jag tänkte något särskilt på tills igår kväll då tankarna och oron satte fart igen. Jag kom inte fram till något särskilt mer än att min hjälteängels lever och jag kanske har dessa värden, de kanske är normalt för just denna kombinationen. Låter inte så sannolikt men varför inte? 

Sedan tänkte jag på vad det är som är så farligt om levervärdena är förhöjda, det vet jag inte. Om blodtrycket är högt riskerar du hjärt och kärlsjukdomar, högt blodsocker riskerar du diabetes men vad är så farligt med höga levervärden? Sitter någon läsare där ute med svaret så kommentera gärna! Vill du inte att alla ska se vad du skriver får du gärna skicka ett mail. 

Hoppas mina tankar håller sig lugna när det blir läggdags så jag sover gott, det behöver jag nog nu när det inte blev så många timmar inatt. 

Äldre inlägg