Efter att ha varit väldigt pigg nästan en månad nu kände jag mig lite seg igår och ställde in mina planer på att gräva lite i trädgården. 
Jag firade mors dag på eftermiddagen och gick till sängs tidigt och ca kl 02:00 kändes det som om febern kom och termometern visade 37,7. En halvtimma senare hade den stigit mer så jag tog två panodil men de hjälpte inte utan tempen fortsatte stiga och när den nådde 40 grader ringde jag till Sahlgrenska för jag fick en lapp med mig därifrån där det stod att jag skulle kontakta de om jag fick olika besvär dagarna efter ERCPn varav hög feber var en. 

Hon sa åt mig att åka in direkt till sjukhuset för att få antibiotika. 

Monica skjutsade in mig till akuten där febern fortfarande hög, 39,8 och den låg stilla där ett par timmar. De satte in kylskåpskallt dropp, kortison, antibiotika, febernedsättande, jag fick klä av mig, Monica la blöta, kalla pappersdukar på mig för att få ner febern och när den väl började sjunka gick det snabbt. Från 39,7 till 37,1 bara på en liten stund. Snacka om att jag vad svettig! 

Så medtagen jag var av febern denna gång har jag inte varit tidigare. Jag orkade inte vare sig prata eller fråga vad de gjorde. De valde att ta ut mig från rummet jag låg i på akuten till övervakningen där de kunde koppla upp mig med blodtryck och syresättning. Pulsen låg på 111 när febern låg på nästan 40 grader. 

När febern väl släppte fick jag åka upp till avdelningen där jag tog en dusch och fortsatte vila. 
Efter en stund kom min läkare som gick ronden och sa att detta säkert är en biverkning från ERCPn som gjordes i onsdags då de var nere i gallgångarna och rotade och inte som ett stort bakslag. Mina värden är fortfarande bra trots att CRPn stigit lite så han tror detta är snabbt övergående. 
Ligger värdena bra imorgon och jag mår ok får jag åka hem imorgon redan. 

Jag hoppas och tror att han har rätt för nu när sköterskan tog tempen på mig är jag feberfri. Men vilken pärs detta var, hu vad jag var medtagen. 

Lite surt att detta kom nu för imorgon skulle jag jag träffat min nya klass på jobbet, de som jag ska ha till hösten. Min kollega får tyvärr klara sig själv.