Igår eftermiddag kom en läkare och ville lyssna på mitt hjärta och sa efter att det finns en liten risk att just den bakterie jag har i blodet, alfastreptokocker, kan sätta sig på klaffarna i hjärtat. 
Hon hörde inget konstigt och skulle konsultera med en infektionsläkare om det behövs mer undersökningar. 
Sent på kvällen sa en sköterska att jag skulle få göra ett ultraljud på hjärtat för att kolla så det inte var fallet. 

Under natten var det svårare att få en bra sömn och jag skyller på den nya rumskamrat som snarkade en del och beskedet om ultraljud. Jag vaknade till många gånger och vaknade svettig på morgonkvisten innan sköterskan kom in för att ta prover. Jag hade ingen feber men svettades ändå. 
Efter prover tog jag en dusch och bytte sängkläder vilket gjorde mig väldigt andfådd som ledde till mer grubblerier. Var det "bara" infektionen eller var det något i hjärtat. 

När frukosten var uppäten blev det till att vänta på ronden och det var min läkare som kom. Under väntetiden hade jag loggat in på 1177 och kollat morgonens prover och sett att CRP sjunkit till 86 och att även av de vita blodkropparna gått ner så det visste jag redan när han kom. Han sa just det och att jag skulle göra ett ultraljud vilket han trodde inte skulle visa något. Han vill att jag stannar kvar en natt till för säkerhets skull men att faran är över. Jag ligger lite lågt i ena immundämpande medicinen så ska öka den med ett halvt milligram. 
Vi pratade om hur jag gör nästa vecka då det är planerat att jag ska jobba heltid och jag ska fundera på det tills imorgon, jag vill inte göra samma misstag igen som jag gjort så många gånger dessa 1,5 år med att köra på för fort med en gång så jag ska be om att få fortsätta på 75% en eller två veckor till. 
Jag vet ju inte hur lång tid min kropp behöver för att återhämta sig efter en blodförgiftning eller sepsis som det egentligen heter tydligen. 

När jag frågade sköterskorna vilken tid mitt ultraljud var bokat fick jag svar att vara på plats 12:15 så jag gick ner vid tolv. 
Det gick snabbt att komma in och börja undersökningen och se på skärmen mitt hjärta slå. 
Det var lite häftigt att se hjärtat röra sig och pumpa runt blodet i kroppen. 
Han som gjorde undersökningen förklarade vad som syntes på skärmen men det var alldeles för mycket latin och fackord att jag fattade verkligen ingenting. 
När han var klar ringde han läkaren som kom in och tittade på bilderna och se små klippen och han sa direkt att det finns ingenting som tyder på att det finns några bakterier där. 
Skönt! 

Jag fick inte gå riktigt än för han som gjorde undersökningen såg att jag gjorde ett ultraljud innan transplantationsutredningen december 2014 och ville ha två bilder till så de kan jämföra så med nu. 
Jag frågade om det är någon större skillnad men det är det inte och vid en första anblick så var det någon parameter som faktiskt var lite bättre nu än då. 👍

Så det är vad jag vet just nu. 

Jag mår bättre för var dag som går, värdena går åt rätt håll, verkar inte vara något på hjärtat. Det ska nog ordna sig detta också. 
Men jag är sjukskriven veckan ut för säkerhets skull. 

Tack för att krya-hälsningar! Det värmer och stöttar mer än ni anar! ❤️
TACK!