Att jag fortfarande är optimistisk inför framtiden stod klart för mig igårkväll när jag funderade på hur jag skulle reagera på det järn som intravenöst skulle droppas i mig. 

De bilder jag fick upp i huvudet var hur Bamse blir när han förvandlas när han dricker dunderhonung och när Karl-Alfred äter sin spenat. 

 

Väl på plats idag frågade jag om det var för stora förhoppningar att bli som Bamse eller Karl-Alfred och det tyckte hon var lite i överkant men sa att jag borde kunna känna skillnad mot tidigare. 

Jag laddade upp med alla mina frågor och hon svarade tålmodigt och på ett förenklat sätt så jag skulle förstå. Jag förstod så pass mycket att kroppen är oerhört komplex och att det oftast inte bara finns en enkel förklaring på ett problem. 

Anledningen till varför jag har lågt järnvärde kunde bero på medicinen jag äter efter TX men också på min tarmsjukdom som gör att min förmåga att ta upp järn är reducerad. Hon sa något mer alternativ som jag inte kommer ihåg nu. 

Järnbrist är inte detsamma som lågt HB eller blodvärde. Det jag har lågt är min "järndepå", kroppen lagrar järn i levern och mjälten för att ha i reserv om kroppen plötsligt behöver en påfyllning vid tex stor blödning. Hur mycket ferritiner kroppen har lagrat. Man kan tydligen ha normalt HB men dåligt med lagrade ferritiner, järn. Det vad fallet med mig.

Jag har också brist på transferriner, ett protein som transporterar järnet om jag förstod det hela rätt. Så här står det på blodkollen.se om transferriner: 

Transferrin, kallas även ibland för TIBC (Total iron-binding capacity), är ett transportprotein som binder till järn och transporterar det i blodet. Ungefär 0,1 % av kroppens järn finns bundet i dessa blodbundna transferrinkomplex. Järnet transporteras bland annat mellan mjälten, där de röda blodkropparna bryts ner varpå järn frisläpps, till benmärgen där nya blodkroppar bildas och järnet kan återanvändas.  

Hon sa också att det är vanligt med patienter som kommer in och fyller på med järn. Jag var kanske först idag men definitivt inte först denna vecka. Till oss med mag o tarmsjukdom ger de helst i dropp för om nu tarmen är skadad där järnet tas upp spelar det ingen roll hur många järntabletter man äter, kroppen får inte nyttan av det ändå. Det är inte alla landsting som tänker likadant men så har de valt att göra här i Kalmar. Det ligger en liten risk för allergisk reaktion för oss som får järnet sedan är det också ett ekonomiskt ställningstagande för landstinget vilka mediciner som ska ges till patienterna. 

Hon tyckte vidare att jag inte ska vara rädd för att komma igång igen med min träning igen när jag sa att jag inte gjort någon pulshöjande träning på några veckor nu. Får börja med att gå fortare så jag inte börjar med ett pass på rullskidorna, kanske har jag lärt mig något av mina tidigare misstag. 

Imorgon ska jag ut på en snabbare promenad än de strosande promenaderna jag varit ute på senaste veckan.