Det gick mycket snabbare än vad jag trodde för att det där hoppet jag hade om en snar transplantation skulle försvinna. Jag trodde att hoppets eld skulle brinna åtminstone augusti ut men en eld måste ju ha bränsle för att kunna fortsätta brinna och mitt bränsle, min energi och vilja räcker inte till för att hålla elden brinnande längre. 

Isaks förkylning med feber i veckan då han missade alla sina tre föreställningar tog mycket energi från mig och jag skyllde på allt och alla att han inte kunde spela en enda föreställning. Nu har han bara den på söndag kvar. 

Droppen som fick min bägare att rinna över var att vi var tvungna att köra in till veterinären med den ena katten igår och sätta ett dränage på honom för att tömma en varböld han fått efter ett slagsmål. Jag tycker så synd om honom när han går här med sin tratt och ser så ledsen ut, kan inte tvätta sig, svårt stt äta och dricka och vi fick inte i honom medicinen idag heller utan var tvungna att lösa upp penecilinet i vatten och han visade med all önskvärd tydlighet att det inte var gott. 

Tidigare har jag tänkt på vad det innebär att ge upp, hur man gör när man ger upp. Jag tror jag kommit på det nu. Man skiter i alltihop, bryr sig inte hur det går. Hade inte Monica fortsatt orka pusha på hade jag skitit i alltihop. Katten hade inte behövt ta sin medicin, Isak skulle få göra lite som han vill med både mat, läggtider, dataspelande mm. Jag orkar inte, jag skiter i det. 

Jag tror det är att ge upp??? 

Varje liten motgång nu är ett berg att klättra upp för. Jag hoppas för allt i världen att ingen mer blir sjuk eller skadad eller att något går sönder! 

Jag försöker kämpa vidare och efter regn kommer solsken och sånt tjafs tror jag inte längre på för det har regnat väldigt länge nu utan att solen har visat sig. 

Det var svårt att trycka på publicera-knappen efter att ha skrivit detta, tvekade många gånger men jag skriver ju denna bloggen för att förklara hur jag mår, känner och tänker. Idag är det så här jag mår, känner och tänker. Vi hoppas det är ett annat tonläge nästa gång jag skriver.