Efter två veckors lång ängslan fick jag idag beskedet att PSC:n inte är tillbaka. 

Vilken enorm lättnad! ❤️

Första 40 minutrarna hos kuratorn pratade vi om vad som hänt sedan jag var där senast men mest tid lade vi på att prata om min oro för beskedet och hur jag skulle reagera om MRbilderna skulle bekräfta det skopisten sett under ERCP:n på Sahlgrenska. 
Hur mycket det skulle påverka mitt och familjens liv, på alla möjliga sätt. 

Sedan ringer läkaren och jag säger att jag är hos kuratorn och vill trycka på högtalaren så också hon hör. Han börjar att fråga om hur jag mår och jag vill bara få veta om det är PSC eller inte. 
Han förklarar då att MR-bilderna visar att det är trångt i omgångar i gallgångarna (han använde ett fint fackord som jag glömt) men att det sett ut så hela tiden sedan transplantationen. Hade det varit PSC skulle dessa förträngningar blivit mer med tiden. Det tillsammans med att det är för snabbt inpå transplantationen gör att han istället tror på, och är övertygad om det, att dessa förträngningar kommer av den syrebrist levern och gallgångarna drabbades av i och med den blodpropp jag fick efter transplantationen. Gallgångarna är ömtåliga mot just syrebrist så de skadas snabbare än levern. 
Så han sa att jag inte ska oroa mig för PSC. 
Tack! 

Han läste lite av det som de på Sahlgrenska skrivit i journalerna om senaste försöket med att sätta in en stent och att de snart ska göra ett nytt försök. 

Även om mina värden är lite förhöjda så är de stabila så vi fortsätter att lämna blodprov en gång i månaden. Han tror att jag kommer bli kallad till Sahlgrenska innan nästa provlämning. 

Jag ska börja äta en ny medicin för att slippa några besvär av de trånga gallgångarna och det är den omtvistade Ursofalk. Det är en medicin där viss forskning visar att den hjälper medan annan forskning visar att den inte bringar någon nytta. Men eftersom jag åt den innan transplantationen och det inte finns några vidare biverkningar så sätter han in den. Av det han berättade att Ursofalk gör så är den lite antiinflammatorisk och att gallvätskan lättare kommer igenom de trånga gallgångarna. Han sa något mer men kommer inte ihåg det. 
Det är ganska mycket jag glömt bort som han sa, blev så in i Norden lättad när han sa att det inte är PSC att det är lite av ett töcken hela samtalet. 

Vi bestämde att jag ska prova att jobba 75% nu efter 1:a maj. Det ska bli intressant att se hur kroppen svarar på dessa två extra timmar plus en halvtimmas rast. 10-16:30 istället för 12:30-16:30. 

Kuratorn blev imponerad av min läkare, hur han pratade med mig och hur mycket han bryr sig om mig. Mitt förtroende för honom blev ännu starkare. 

Nu har jag säkert glömt att skriva en massa saker vi pratade om men det kanske kommer tillbaka senare men det absolut viktigaste var att PSC:n inte är tillbaka! 

Nu kan jag se framåt igen, det var lite svart där ett tag... ❤️❤️❤️