I torsdags kände jag hur något hände i kroppen på mig, de välkända ilningarna rann längs ryggraden och jag kände mig febrig och allmänt ruggig. Jag tog två panodil och febern kom aldrig men vad rädd jag blev. 
Rädslan var värre än hur kroppen kändes, jag trodde det var dags för en ny kolangit och alla förhoppningar och drömmar jag börjat bygga upp de senaste veckorna krasades sönder och samman. 
Då det inte blev någon feber gick jag till jobbet k fredags laddad med panodil med tanken att jag får vila i helgen. Så blev det också. Resten av familjen var ute på diverse aktiviteter men jag stannade hemma och försökte vila upp mig. 
Kroppen kändes så där tung och trött då allt blir jobbigt och jag bara vill ligga stilla. 
Men då termometern inte visar något och de där ilningarna och feberkänslan försvunnit gick jag till jobbet i måndags. Då jag var rädd att det hade med en ny kolangit att göra ringde jag till transplantationsmottagningen och bad om att få lämna ett blodprov så vi kunde se vad det var. Inga problem där, hon frågade om jag tagit morgonmedicinen, annars skulle jag fått lämna blodprov direkt. Vi bestämde att jag skulle lämna på onsdag. På eftermiddagen började jag frysa igen och när jag kom hem hade jag 38 graders feber. Nya panodil men den steg till 38,6 innan den vände nedåt igen och tisdag morgon var den borta igen och har inte kommit tillbaka. Då jag inte jobbade igår lämnade jag proverna då istället för idag, jag ville få reda på svaren så fort som möjligt. De enda som hade en stjärna på sig och var utanför gränsvärdet var crp på 30 (<5), bilirubin 27 (<26) och ALP 2,4 (<1,1). Resten ligger inom gränserna. Skönt!!!! Det var bara en vanlig virus. Visst, gallvärdet är lite förhöjt men det är så lite att det inte räknas. 
HB har också stigit, nu till 140, skönt att det kommit upp i normala nivåer. 

På söndag är det 90 dagar sedan senaste kolangiten och just den siffran har blivit en slags gräns som ska passeras. Tror det var därför jag blev så himla rädd i torsdags när jag trodde det var dags igen. 
8 november blir det 100. Kanske... ✊🏼✊🏼

Idag tog jag en promenad till centrum för att hämta medicin. Det var lång kö på det apotek jag brukar gå till så valde ett annat men trots det bara var en före mig tog det lång tid och när jag, på tillbakavägen, gick förbi mitt vanliga apotek igen hade de tagit många fler kunder än vad jag räknade med. Kroppen känns bra efter promenaden så jag jobbar imorgon och på fredag. Sedan är det höstlov och jag tagit semester onsdag, torsdag och fredag. 
Ska bli skönt att kunna varva ner lite. Det behövs, för både mig och Monica. 

En fråga som jag ska ta upp med läkaren nästa gång jag träffar de är om de är villiga att minska lite på immundämpningen. Nu har jag åkt på två virusinfektioner på två månader medan värdena ligger bra. Kanske är det något de är med på. 
Jag kommer inte ihåg om jag skrivit det men 5 november ska jag på 3-årskontroll, en heldag i Huddinge med många olika kontroller plus en leverbiopsi. Sedan träffa läkare 3 december. 

Kram på er! ♥️💕