Hej Amanda här idag igen!  <3 

Jag har så svårt att sätta mig in i den sitsen som pappa är i att inte orka göra något, visst ibland har väl alla såna dagar där man bara vill ligga i sängen och få allt serverat men sedan när man har gjort det och fått upp energin igen så är man igång igen och är uppe på benen. Men pappa kan inte det för hans sjukdom tar upp all hans energi, han känner så som vi kan känna en hel dag och aldrig få den där överskottsenergin som vi kan få efter att bara ha legat stilla. Detta har jag svårt att sätta mig in i, ibland känner jag mig dum för att jag inte kan sätta mig in i den sitsen. 

Jag har också svårt att förstå hur det känns när han säger att han har ''den där sjukdomskänslan'' och att han inte blir av med den, för jag är inte sjuk så ofta och jag har inte varit det på länge så jag kommer knappt ihåg hur det känns att vara sjuk. Men av att döma av pappa så känns det ganska skönt att inte vara sjuk även om det är en liten förkylning så kommer man inte orka hjälpa pappa lika mycket och då får jag dåligt samvete. 

Jag kommer också att var rädd när han har opererats och jag blir sjuk så kommer jag bara hålla mig nere i mitt rum och inte våga gå upp för då kanske jag kommer smitta pappa och då kommer han bli jättesjuk och då kommer jag få ännu mer dåligt samvete.
Jag kommer också vara nervös när han kommer hem efter operationen för då vet jag varken hur han eller jag kommer att reagera och det skrämmer mig mycket. 


Tack för mig hörs imorgon!! <3  <3  <3  @-}--